creative commons

Creative Commons-licens
Claras digitala portfolio by Clara is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 2.5 Sverige License.

fredag 28 februari 2014

PM- mitt miljöarbete om kläder


Visste du att det går åt 11 000 liter vatten för att tillverka ett par jeans? Och 2 700 liter för en helt vanlig t-shirt? Tänk dig ≈8.5 badkar fulla med vatten för att tillverka ett par jeans och en t-shirt. Jag har valt att arbeta med användning av kläder och hur det påverkar miljön. 

Det är oftast i länder där man redan har brist på vatten som bomullen plockas och tas hand om och kläderna tillverkas. Vattnet försvinner så snabbt pga all tvättning av bomullen osv. T.ex. tidigare fjärde största sjön i världen, Aralsjön, har blivit tömd på 90% av dess vatten. Många av oss människor gillar sina jeans en aning slitna och/eller blekta, vissa mer än andra. Jeansen ser inte använda ut av sig själv utan på fabriken innan de blir ihopsydda och färdiga kläder använder de olika metoder och kemikalier för att få tyget som de vill ha de. Ett vanligt sätt i t.ex. Bangladesh att slita jeanstyget är med en metod kallas sandblästring. Även fast det är bra på så sätt att det går snabbt och är billigt har de större nackdelar än fördelar. Tekniken är farligt för arbetarna som använder metoden och kan ge dom stendammslunga som är en obotlig och i många fall en lungsjukdom som leder till döden. Flera av Sveriges klädkedjor har förbjudit att deras kläder ska bli sandblästras. Men plaggen vi köper är sällan markerade med landet där materialet till kläderna kommer ifrån, utan bara där de är sydda. Detta gör att vi inte har någon chans att ta reda på egen hand vad som hänt med plaggen vi köper innan de hamnar på en hängare i en butik. Även polyester som är den vanligaste materialet till textiler påverkan miljön negativt. Det innehåller olja som är en råvara på jorden som vi har ont om och många miljödebatter handlar om. I Swerea IVFs kartläggning av kemikalieanvändning står det ’‘Kemikalieåtgången varierar från ca 1,5 kg till 6,9 kg kemikalier per typ och ca 0,8 kg till 1,9 kg kemikalier per plagg, baserat på de ofta svåråtkomliga data som fanns tillgängliga.’’, vilket är ännu en del av kläder som förstör miljön. 

Det är inte bara vattnet som är problemet med kläder. Som vi vet så tillverkas inte de flesta kläder precis där man bor, därför måste de fraktas. Det är inte ovanligt att t.ex. bomull odlas i ett land, görs beredd och färgas i ett annat, tyget tillverkas i ännu ett annat land, kläderna sys i ett fjärde land och tillsist ska kläderna transporteras till affären. Alla dessa släpper ut en massa koldioxid vilket försämrar växthuseffekten. Koldioxid bidrar till 70% av ökningen av växthuseffekten. Vi behöver växthuseffekten och den finns där naturligt, men det är hur snabbt den ökar och hur mycket den ökat som är problemet. Om växthuseffekten ökar så kommer det leda till t.ex. öken, att Nord- och Sydpolen smälter så många städer blir översvämmade och det går inte att bo där längre m.m. 

Jag har valt att påverka människor att börja handla mer second hand och även att lämna in kläder till t.ex. Erikshjälpen. Dessutom att förstå att det är bättre för miljön om man köper i antal mindre, men dyrare kläder än många billiga. Många tror att det inte är ett så stort problem hur vi konsumerar kläderna och bara slänger de efter när de fått ett litet hål, men de har fel. De flesta människor som ser ett plagg de tycker om som är t.ex. på rea eller bara att det är ett billigt pris, köper det utan att tänka en extra gång om de verkligen kommer att använda detta plagget flera gånger. Sen är det också så att om man får ett litet hål i t.ex. dina jeans, så är det många som bara slänger de. Det är inte svårt att laga hål i jeans och man kan också lappa ihop de så de blir snyggt, kanske t.o.m. snyggare. I värsta fall kan du klippa av dem till ett par shorts om de verkligen inte går att laga. 

Så mina tips för att ta ett stort steg framåt för miljön är:
  1. Handla inte kläder du inte behöver/kommer använda. 
  2. Återanvänd dina kläder som är för små, t.ex. spara till småsyskon/kusiner osv. 
  3. Lämna in gamla kläder du inte använder på en secondhand affär. 
  4. Laga/sy om dina kläder! 
  5. Handla hellre ett mindre antal dyra kläder än många billiga. 



http://spa.118100.se/badkar- Jag använde bara denna sidan för att se hur många liter ett badkar rymmer. Jag tycker att 118800 är en säker källa när det gäller ren fakta och detta var bara till en småsak. 
http://www.ekoguiden.nu/?WT.ac=Ext/milj%C3%B6medveten%20fr%C3%A5n%20topp%20till%20t%C3%A5/bra%20l%C3%A4nkar- Jag tycker att detta verkar vara en trovärdig källa med tanke på att de är en ganska stor sida. Även så är det en länkning från nedanstående källa som visar att det är en säker sida att leta fakta på. OBS för att komma till sidan där jag tog fakta ifrån behöver man tycka på Råd och tips, sen på Kläder och sen på Kläder igen. 
http://www.ungkonsument.se/Etik-och-miljo/Klader-kan-vara-riktiga-miljobovar/- Denna hemsidan tog jag de mesta av min fakta ifrån eftersom de har skrivit väldigt enkelt och inte jätte mycket text, men texten är innehållsrik på säker fakta. 
https://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Kartlaggning_kemikalieanvandning_i_klader_2010-03-17.pdf?epslanguage=sv- Detta är ju en artikel, som är väldigt, väldigt lång. Men de som skrev den (Elisabeth Olsson, Stefan Posner, Sandra Roos och Karin Wilson) hade delat in den i olika delar och skrev en innehållsförteckning så man kunde lätt hitta vad man sökte efter. Jag tycker att den delen jag läste i om transport var trovärdigt skrivet. 

http://www.miljoportalen.se/luft/vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen- Först tyckte jag att hemsidan såg väldigt oseriös ut, ungefär som en serietidnings hemsida, men när jag kollade närmare på faktan blev jag positivt överraskad och de har skrivit på ett enkelt sätt så man förstår. Sidan hade väldigt bra fakta om växthuseffekten om man vill fördjupa sig i det. 

onsdag 5 februari 2014

Idrottsskador.

Många idrottare ’‘pushar’’ sin träning för att kunna bli så bra som möjligt, vissa börjar även ta steroider för att höja sin prestationsnivå. Men vanligast är att en idrottare ’‘överanvänder’’ en speciell kroppsdel, t.ex. löpares knä drabbas ofta eller tennisspelares armbågar. Du kan också få skadorna p.g.a. att du börjar träna för hårt och går för snabbt framåt i din idrott. Skadorna kan stanna kvar hela livet, andra går att träna bort med hjälp av en sjukgymnast. Exempel på vanliga skador inom idrotten är...

Armbågen kan drabbas av armbågsluxation, vilket betyder att armbågen går ur led. Om du tränar en sport där du utövar kaströrelser som t.ex. spjut, handboll, baseboll, badminton eller tennis kan armbågen gå ur led. Det kan också hända efter fall på armen, att du översträckt armbågen eller om du är handbollsmålvakt eller ska skydda en boll genom att sträcka upp armen och får ett skott på handleden kan armbågen överböjas och leda till armbågsluxation. Syptomen är smärtor å¨insidan av armbågen, att det för ont att böja armbågen (t.ex. vid kast), svullnad, blåmärken, smärta och problem att börja armbågen. För att behandla armbågsluxation gäller det att ta en viloperiod men under den tiden göra övningar för armen som över blodgenomströmningen men ändå inte skadar ledbanden. När din armbåge är bra igen behöver du stärka upp den igen, gärna med en sjukgymnast. 

När du tränar en sport som innebär löpning kan det orsaka bristning. Bristningar uppstår som sagt vid för maxad träning där musklerna inte hinner återhämta sig. Även vid 100 procentig löpning eller kraftiga frånskjut (t.ex. skott i fotboll) är risken stor för en bristning. Symptom för en bristning är en plötslig och kraftig smärta och efter en stund en brännande känsla på det skadade området. Den skadade kan få svullnad och svårt att gå och efter ett par dagar kan man få blåmärken. För att motverka bristningar kan man göra t.ex. utfallssteg, och om du vill göra det lite mer utmanande så gör utfallsstegen på en balansmatta. På så sätt bygger du upp låret med stabila muskler och det blir svårare att skada det. Om du fått en bristning behöver du behandla det. Så snabbt som möjligt så ska du kyla ner området och lägga ett tryckförband (utgå gärna från metoden P.R.I.C.E. Efter ett par dar kan du börja jogga försiktigt om du inte har smärta längre och när muskeln återfått full rörlighet kan du börja träna vanligt igen. Framöver bör du vara väldigt noggrann med att värma upp ordentligt innan du en träning. 

S.k. löparknä eller runners knee är en skada på knät som uppstår genom löpning/cykling, därav namnet. Om du har högt fotvalv, olika långa ben och/eller tränar mycket på hårt underlag kan detta bidra till skadan. Symptom till löparknä är en bultande smärta på utsidan av knät och vidare upp mot låret. Smärtan du får blir värre om du går i trappor eller backar (mestadels nedför) men kan minska efter noggrann uppvärmning och träning, dock blir den ännu värre nästa dag då. Det är inte alltid det går att återställa knät beroende på hur länge du har haft skadan. Men vila under några veckor från all sorts träning och massera över området under denna period inflammationshämmande. Du kan också stretcha tractus iliotibialis som är en lårmuskel och sätesmuskelaturen. Åk till specialister och prova ut skor och sulor anpassade efter just dina fötter och även för att se om det kan vara pga olika långa ben. För att minska risken för löparknä så kolla upp dina bens längd, om du har högt fotvalv, träna inte på hårt underlag mer än nödvändigt, hoppa med ladning på en fot, gör utfallssteg eller om du vill ha en mer utmanande variant, så gör utfallssteg på en balansplatta. 

P.R.I.C.E är en första hjälpen behandling vid skada. P står för protection (skydda), R för Rest (vila), I för Ice (kyla), C för Compression (tryck) och E står för elevation (högläge). P.R.I.C.E används som en metod för att stoppa blödningen samt att förebygga och lindra smärtan. Bara efter några minuter efter skadetillfället börjar blödningen och därför är det viktigt att börja behandlingen så snabbt som möjligt. En blödning i en muskel pågår i 48 timmar efter skadetillfället och därför är det viktigt att man fortsätter med P.R.I.C.E under dessa 2 dygn. 


KÄLLOR: 
http://idrottsskadeguiden.se/idrottsskador/skada/163-price-forsta-behandlingen
http://idrottsskadeguiden.se/idrottsskador/skada/440-armbagsluxation-armbagen-gar-ur-led
http://idrottsskadeguiden.se/idrottsskador/skada/535-bristning-i-bakre-larmuskeln-hamstringsruptur
http://idrottsskadeguiden.se/idrottsskador/skada/504-loparkna-runners-knee
http://www.mayoclinic.org/overuse-injury/art-20045875